Annsann

Jag kan nästan inte sluta skratta. Ibland är livet rätt så roligt ändå. Jag satt här framför datorn och försökte komma på något bra att skriva innan jag ska bege mig ut på äventyr. Men ingenting bra kom jag på. Det var så tomt att det ekade i huvudet. Så...jag gick ut i köket för att ta mig en kopp kaffe. Ute i köket står mamma och det brummade och lät något alldeles förskräckligt.

"Vad är det som låter?" frågade mamma.
"Det är väl tvättmaskinen" svarade jag lite ointresserat.

Ungefär samtidigt tittar vi sedan båda ut genom fönstret och vad ser vi? Jo, en helikopter som är på väg att landa på grannens tomt. Medan vi båda står där och gapar som fån ångrar sig helikoptern och lyfter.

Okej, nu när jag skrivit ned det här så lät det kanske inte såå himlans roligt. Men ni kan ju tänka er förvåningen när man tittar ut genom fönstret, i tron att det kanske är en bil eller något som låter och ser en helikopter. Det hör ju liksom inte till vanligheterna.

"Tur att vi har Gevalia" var mammas kommentar.