Happy Birthday!
Jag är helt värdelös på att komma ihåg folks födelsedagar. Det är ett under att jag genom alla år lyckats komma ihåg min egen. Innan jag berättar om vad som utspelade sig för några timmar sedan så vill jag bara illustrera hur fantastiskt dålig jag är på det här med födelsedagar (så att ni inte dömer mig allt för hårt när jag berättar vad som hände imorse...).
För några år sedan glömde jag bort Jennys födelsedag två år i rad, jag trodde hon fyllde år dagen efter den dagen hon egentligen fyllde år (hänger ni med?) och hörde därför inte på något sätt av mig på den dagen hon egentligen fyllde år. Det var nära att jag glömde bort hennes födelsedag tre år i rad, men kom på mig själv rätt så sent på kvällen det tredje året och ringde och grattade och möttes då av: "Men va fan! Jag hade nästan hoppats att du skulle glömma igen så jag fick ringa och påminna dig!"
Varje gång Karin ska med till kåren så måste jag (eller någon annan student) boka in henne som gäst eftersom hon är en av de få som faktiskt tagit sig genom hela utbildningen och skaffat sig ett sånt där jobb. När man bokar in någon som gäst måste man skriva in deras personnummer. Man kan ju tycka att jag borde memorerat Karins personnummer, eftersom jag bokat in henne som gäst ett par gånger (och eftersom vi dessutom är vänner kan man tycka att jag i varje fall borde prickat in månad och dag).
Om det inte vore för att jag återigen glömt bort vilket datum och vilken månad Karin är född (sommaren nån gång?) och är fruktansvärt osäker på året hon är född (87? 86?) så hade jag kunnat återge samtalet, men jag kan avslöja att mina gissningar på såväl årtal, månad och dag var brutalt fel.
För några år sedan var jag hemma hos Jenny och Linus och fikade. Linus var visserligen inte hemma, men för att historien ska berättas korrekt är det viktigt att det påpekas att de bodde tillsammans när detta inträffade. Vi sitter hemma hos Jenny och dricker kaffe och pratar.
Jenny: Vill du ha tårta?
Jag (lite förvånat): Ehh...ja, vissst varför inte.
Jenny dukar fram en jättefin tårta ur kylen
Jag: Varför har ni tårta hemma bara så där?
Jenny: Jo, det är så att Linus fyller år idag
Tycker att jag illustrerat detta ganska så tydligt. Lägg även märke till att det inte är avlägsna släktningar eller vänner jag knappt umgås med vars födelsedagar jag glömt, utan nära vänner som jag umgås regelbundet med. (Dock ett stort + för att jag och Marina skickade blombud till Carro på hennes födelsedag när vi var på Kreta!) (Fast om jag ska vara helt ärlig så var det Marina som stod för ihågkommandet av Carros födelsedag...)
Så, nu till vad som hände imorse.
Jag ringer upp Marina, en av mina absolut närmsta vänner.
Jag: Jag må HAN leva, jag må HAN leva, jag må HAN leva uti hundrade år
Marina (avbryter min skönsång): Tack Anna, men... jag fyller år imorgon...
För några år sedan glömde jag bort Jennys födelsedag två år i rad, jag trodde hon fyllde år dagen efter den dagen hon egentligen fyllde år (hänger ni med?) och hörde därför inte på något sätt av mig på den dagen hon egentligen fyllde år. Det var nära att jag glömde bort hennes födelsedag tre år i rad, men kom på mig själv rätt så sent på kvällen det tredje året och ringde och grattade och möttes då av: "Men va fan! Jag hade nästan hoppats att du skulle glömma igen så jag fick ringa och påminna dig!"
Varje gång Karin ska med till kåren så måste jag (eller någon annan student) boka in henne som gäst eftersom hon är en av de få som faktiskt tagit sig genom hela utbildningen och skaffat sig ett sånt där jobb. När man bokar in någon som gäst måste man skriva in deras personnummer. Man kan ju tycka att jag borde memorerat Karins personnummer, eftersom jag bokat in henne som gäst ett par gånger (och eftersom vi dessutom är vänner kan man tycka att jag i varje fall borde prickat in månad och dag).
Om det inte vore för att jag återigen glömt bort vilket datum och vilken månad Karin är född (sommaren nån gång?) och är fruktansvärt osäker på året hon är född (87? 86?) så hade jag kunnat återge samtalet, men jag kan avslöja att mina gissningar på såväl årtal, månad och dag var brutalt fel.
För några år sedan var jag hemma hos Jenny och Linus och fikade. Linus var visserligen inte hemma, men för att historien ska berättas korrekt är det viktigt att det påpekas att de bodde tillsammans när detta inträffade. Vi sitter hemma hos Jenny och dricker kaffe och pratar.
Jenny: Vill du ha tårta?
Jag (lite förvånat): Ehh...ja, vissst varför inte.
Jenny dukar fram en jättefin tårta ur kylen
Jag: Varför har ni tårta hemma bara så där?
Jenny: Jo, det är så att Linus fyller år idag
Tycker att jag illustrerat detta ganska så tydligt. Lägg även märke till att det inte är avlägsna släktningar eller vänner jag knappt umgås med vars födelsedagar jag glömt, utan nära vänner som jag umgås regelbundet med. (Dock ett stort + för att jag och Marina skickade blombud till Carro på hennes födelsedag när vi var på Kreta!) (Fast om jag ska vara helt ärlig så var det Marina som stod för ihågkommandet av Carros födelsedag...)
Så, nu till vad som hände imorse.
Jag ringer upp Marina, en av mina absolut närmsta vänner.
Jag: Jag må HAN leva, jag må HAN leva, jag må HAN leva uti hundrade år
Marina (avbryter min skönsång): Tack Anna, men... jag fyller år imorgon...
