För jag har tagit studenten!!!
Eller visst har jag det? Även om minnena är aningens suddiga så är jag ruskigt säker på att jag faktiskt tog studenten.
Inatt drömde jag att jag var tvungen att gå om sista året på gymnasiet. Verkligen gå om sista året på gymnasiet inte läsa in det på Komvux, utan jag gick verkligen i gymnasiet igen. Jag, 27 år gammal, tillsammans med alla 17-18 åringar. Mycket skum dröm, som fortfarande kändes så där verklig när man vaknade.
Tror att min förvirrade dröm kan hänga ihop med det faktum att jag ännu inte sökt någon kurs till nästa termin, och sista ansökningsdatumet är på fredag. Jag är alltid, alltid ute i sista minuten. "Men ditt jävla pucko! Gå in och sök kurs nu!" kan jag tänka mig att ni skriker mot datorskärmen när ni läser det här. Men det skulle ju inte vara jag om jag inte var ute i sista minuten, sista minuten är den bästa minuten, remember?
Det kommer bli precis som tidigare år. 23:45 på fredag kommer jag sitta i min egen lilla värld och lalla runt när den där "jag har glömt något" känslan tar ett krampaktigt tag om mina nerver, varpå jag drabbas av panik. Tillsammans med ungefär en miljard andra högskolestudenter som också är ute i sista minuten, kastar jag mig in på Högskoleverkets hemsida - vilket leder till att sidan blir segare....och segare...och segare och till sist lägger av helt och man svävar i det där obehagliga mörkret "Kom min ansökan in? Kom den inte in? Vad händer nu?".
Samma procedur upprepas sedan när jag ska tacka ja till kursen jag sökt. Tillsammans med alla andra högskolestudenter i hela världen väntar jag till sista minuten. Sedan lägger hemsisdan av på grund av överbelastning och det där obehagliga mörkret infinner sig än en gång. Detta förfarande åtföljs av det obligatoriska samtalet: "Hej, mitt namn är Anna. Er hemsida la av igår och jag vet inte om jag hann tacka ja till kursen ordentligt. Inte? Kan ni fixa det. Tack så jättemycket, nästa gång ska jag vara ute i bättre tid."
Inatt drömde jag att jag var tvungen att gå om sista året på gymnasiet. Verkligen gå om sista året på gymnasiet inte läsa in det på Komvux, utan jag gick verkligen i gymnasiet igen. Jag, 27 år gammal, tillsammans med alla 17-18 åringar. Mycket skum dröm, som fortfarande kändes så där verklig när man vaknade.
Tror att min förvirrade dröm kan hänga ihop med det faktum att jag ännu inte sökt någon kurs till nästa termin, och sista ansökningsdatumet är på fredag. Jag är alltid, alltid ute i sista minuten. "Men ditt jävla pucko! Gå in och sök kurs nu!" kan jag tänka mig att ni skriker mot datorskärmen när ni läser det här. Men det skulle ju inte vara jag om jag inte var ute i sista minuten, sista minuten är den bästa minuten, remember?
Det kommer bli precis som tidigare år. 23:45 på fredag kommer jag sitta i min egen lilla värld och lalla runt när den där "jag har glömt något" känslan tar ett krampaktigt tag om mina nerver, varpå jag drabbas av panik. Tillsammans med ungefär en miljard andra högskolestudenter som också är ute i sista minuten, kastar jag mig in på Högskoleverkets hemsida - vilket leder till att sidan blir segare....och segare...och segare och till sist lägger av helt och man svävar i det där obehagliga mörkret "Kom min ansökan in? Kom den inte in? Vad händer nu?".
Samma procedur upprepas sedan när jag ska tacka ja till kursen jag sökt. Tillsammans med alla andra högskolestudenter i hela världen väntar jag till sista minuten. Sedan lägger hemsisdan av på grund av överbelastning och det där obehagliga mörkret infinner sig än en gång. Detta förfarande åtföljs av det obligatoriska samtalet: "Hej, mitt namn är Anna. Er hemsida la av igår och jag vet inte om jag hann tacka ja till kursen ordentligt. Inte? Kan ni fixa det. Tack så jättemycket, nästa gång ska jag vara ute i bättre tid."
Kommentarer
Trackback
