Every step you take

Jag har en stalker. Min stalker är runt 5 år gammal och hänger utanför min port. Varje gång jag ser henne bombarderar hon mig med frågor: "Vad heter du?" "Vart bor du?" "Kan du cykla?" "Vilken färg har din cykel?". Igår försökte hon även kartlägga min bekantskapskrets. En granne gick framför mig in i porten "Är han din pojkvän?" "Är han din kompis" "Känner du honom" - frågorna tog aldrig slut. Undrar vem hon jobbar för och vad hon är ute efter?
Eller så kanske jag bara borde sluta maratontitta på Criminal Minds och dra slutsatsen att ungar är jävligt nyfikna och frågvisa?

För övrigt så lyckades jag så där bra som bara jag kan lyckas när jag gick hem från Willys tidigare idag. Jag hade packat mina varor väldigt fint i min väska, och helt plötsligt snubblar jag till. Väldigt graciöst faller jag till marken och landar med knät rakt på ett mjölkpaket i väskan. Varpå hela väskan väldigt snabbt fylls med mjölk.
Allt, precis allt - mobiltelefon, kamera, plånbok, cigaretter - var indränkt i mjölk. Det är sånt som bara händer när man är bakis och har en energinivå på minus femton.

Nej, några avsnitt Criminal Minds till så ska jag nog överleva den här kvällen också!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0