Anna - Dinosauriekamelen

Kan någon förklara för mig hur jag lyckades gå in i ett hus igår och skrapa upp hela armbågen? Då menar jag inte gå in i ett hus, som i gå in genom dörren, utan gå in i ett hus som i frontalkrocka med ett hus.

När jag vaknade vid sju imorse (ironiskt så in åt helvete att enda gången jag är morgonpigg är när jag är bakis), så insåg jag vilka enorma likheter jag har med en kamel. Hade ett glas vatten bredvid sängen, som var ungefär halvfullt, ett sånt där stort halvliterglas. Klunkade girigt i mig hela glaset och släpade mig ut till köket. Drack ytterligare fem glas vatten. Lite snabb huvudräkning talar om för mig att det är nästan 3 liter vatten. Inom loppet av två minuter. Uttorkad? Jag? Nej, varför tror ni det?

Som respons på inlägget jag skrev när jag skulle åka ned till Nyköping och inbjöd folk att ringa och underhålla mig så ringde Karin idag för att underhålla mig när jag var på väg hem till Falun igen. Liten missräkning bara, det är imorgon jag åker, men det är väl tanken som räknas...

För övrigt så försökte jag påstå att jag faktiskt var utklädd igår. Faktum är att efter en massiv hårspraysattack på min fantastiskt vackra frisyr så påminde jag lite om dinosaurien här nedanför.



Men det var tyvärr ingen som trodde på mig. Övervägde en stund om jag skulle spotta på dem för att övertyga dem om min utklädnadd, men insåg sedan att folk kanske tycker att det är otrevligt när man spottar på dem...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0