Vildsvinspulka?
Eftersom Marina inte är en fattig student, utan har ett sånt där jobb där man tjänar pengar så är jag för tillfället lite sysslolös när jag sitter och väntar på att hon ska sluta jobbet. Sedan ska vi nämligen ut och åka pulka! Gick ut i garaget för att leta efter en pulka...när jag svänger runt hörnet på carporten möts jag av en syn som dock inte är helt ovanlig hemma hos familjen Wirebratt, men som ändå får en att haja till lite. Ute i garaget hänger två (förhoppningsvis) döda vildsvin uppochned med inälvorna utslitna. Mysigt.
Inga pulkor hittade jag heller. Å andra sidan skulle det säkert funka att använda ett vildsvinskadaver som pulka. Man skulle kunna sitta i håligheten där inälvorna en gång fanns. Men nja, jag är nog lite för kräsmagad för det, och Marina är definitivt för kräsmagad för det, så det får nog bli till att köpa en traditionell pulka...
(Om jag inte hade glömt kamerasladden i Falun, så hade jag kunnat slänga upp en förklarande bild på vildsvinen nu, men får väl slänga ihop en liten Nyköpingsbildshow när jag kommer hem till Falun igen).
Eftersom jag ändå inte har något bättre för mig tänkte jag att jag skulle beta av de två första punkterna på den där listan.
1. Presentera mig själv
Sånt här är svårt tycker jag, vad ska man skriva egentligen. Jag heter Anna och är 27 år säger inte så mycket tycker jag. Men, eftersom jag tror att de flesta redan vet vem jag är så tror jag att ni får nöja er med det, Jag heter alltså Anna och är 27 år gammal, studerar till gymnasielärare i Falun. Typ så.
Eller är det meningen att man ska skriva mer? Jag skulle kunna berätta att jag älskar att läsa och köper böcker i en snabbare takt än jag hinner med att läsa. Eller att jag har lite svårt att tro på horoskop, eftersom mitt horoskop (jungfrun) påstår att jag är pedantisk. Ni som varit hemma hos mig någon gång kan säkerligen skriva under på att det inte stämmer. Eller, som Linus en gång sa när jag talade om att jag ville ha en elefant i julklapp: "Ja, om du städar lite i din soffa, kanske du hittar en under alla kläder".
Nej, så får det nog räcka på den punkten, känns som att ni får veta en hel del om mig ändå genom mina inlägg.
2. Min första kärlek
Jag vet inte riktigt om man kallar det för kärlek, och jag minns ärligt talat inte riktigt episoden, men det ryktas att när jag var 6,7 år gammal så gav jag bort en massiv del av min fraggel-samling till en kille. Jag tror att man skulle kunna kalla det för kärlek...eller? För er som inte vet vad fragglar är, så var det ett barnprogram som gick på tv när jag var liten (åh, vilka minnen...). Jag slänger in en liten bild på ett par fragglar, det kanske triggar igång den nostalgiska sidan hos fler än mig?
Nån som kommer ihåg vad de hette? Jag känner särskilt igen de två längst till höger (ja, jag gjorde precis en hälsningsrörelse med handen för att lista ut vilket håll det var). Alltså, den gröna och hon med tofsarna....
Inga pulkor hittade jag heller. Å andra sidan skulle det säkert funka att använda ett vildsvinskadaver som pulka. Man skulle kunna sitta i håligheten där inälvorna en gång fanns. Men nja, jag är nog lite för kräsmagad för det, och Marina är definitivt för kräsmagad för det, så det får nog bli till att köpa en traditionell pulka...
(Om jag inte hade glömt kamerasladden i Falun, så hade jag kunnat slänga upp en förklarande bild på vildsvinen nu, men får väl slänga ihop en liten Nyköpingsbildshow när jag kommer hem till Falun igen).
Eftersom jag ändå inte har något bättre för mig tänkte jag att jag skulle beta av de två första punkterna på den där listan.
1. Presentera mig själv
Sånt här är svårt tycker jag, vad ska man skriva egentligen. Jag heter Anna och är 27 år säger inte så mycket tycker jag. Men, eftersom jag tror att de flesta redan vet vem jag är så tror jag att ni får nöja er med det, Jag heter alltså Anna och är 27 år gammal, studerar till gymnasielärare i Falun. Typ så.
Eller är det meningen att man ska skriva mer? Jag skulle kunna berätta att jag älskar att läsa och köper böcker i en snabbare takt än jag hinner med att läsa. Eller att jag har lite svårt att tro på horoskop, eftersom mitt horoskop (jungfrun) påstår att jag är pedantisk. Ni som varit hemma hos mig någon gång kan säkerligen skriva under på att det inte stämmer. Eller, som Linus en gång sa när jag talade om att jag ville ha en elefant i julklapp: "Ja, om du städar lite i din soffa, kanske du hittar en under alla kläder".
Nej, så får det nog räcka på den punkten, känns som att ni får veta en hel del om mig ändå genom mina inlägg.
2. Min första kärlek
Jag vet inte riktigt om man kallar det för kärlek, och jag minns ärligt talat inte riktigt episoden, men det ryktas att när jag var 6,7 år gammal så gav jag bort en massiv del av min fraggel-samling till en kille. Jag tror att man skulle kunna kalla det för kärlek...eller? För er som inte vet vad fragglar är, så var det ett barnprogram som gick på tv när jag var liten (åh, vilka minnen...). Jag slänger in en liten bild på ett par fragglar, det kanske triggar igång den nostalgiska sidan hos fler än mig?
Nån som kommer ihåg vad de hette? Jag känner särskilt igen de två längst till höger (ja, jag gjorde precis en hälsningsrörelse med handen för att lista ut vilket håll det var). Alltså, den gröna och hon med tofsarna....
Kommentarer
Trackback
